Titanic- Då och Nu!

Sitter och tittar på en dokumentär om Titanic på Youtube.
Den handlar om James Camerons sista dykning i vraket 2005.
Dom är väldigt långt ner i vraket och för första gången sedan 1912 är någon inne i de "turkiska baden" som är dåtidens spa, kan man säga!
Det är otroligt värbevarad!

1912


2005

Ni har garanterat sett Titanic (1997), den sviten som Rose bor i är uppbyggd efter paret Strauss svit.

Filmen Titanic 1997

1912

Det är helt otroligt!!
Klockan står till och med kvar!!
Om man tittar noga kan man se att klockan har stannat strax efter två.
Då Titanic sjönk under vattnen!
(2005)

Den berömda trappan:

I filmen 1997

1912

2005

Titta själv här:


Ta ställning du med!!


Vad hände där?


(Bild tagen från Aftonbladet.se)
Läste precis att Jay och Minnah är ett par!! Någon mer än jag som blev chockad?
Jay skulle ju nyss gifta om sig med sin exfru?!?!?
Vad hände där?
Klicka på länken för att komma till aftonbladet!
Här är hela artikeln från PLUS:

”Idol”-finalisterna om sin hemliga kärlek: Vi är mer än bara vänner

I morgon slåss Jay Smith och Minnah Karlsson om vinsten i ”Idol”-finalen.

I hemlighet har de en kärleksrelation.

– Ja, vi är mer än vänner, säger Jay Smith exklusivt till Nöjesbladet.

Ett dygn innan ”Idol”-finalen kommer chockbeskedet. Minnah Karlsson, 21 och Jay Smith, 29, bekräftar att de har en kärleksrelation.

– Jag tror att vi såg varandra ganska tidigt men vi uttalade ingenting för varandra. Det kändes mer annorlunda med henne än med någon annan, säger Jay Smith.

Det var för snart två veckor sedan, när ”Idol” besökte Göteborg direkt efter fredagsfinalen i Malmö, som känslorna tog överhanden.

Det pressade schemat, de många resorna och den bubbla de levt i under hösten gjorde att Minnah Karlsson och Jay Smith fann varandra.

– Jag och Jay har kommit nära varandra och han är en jättefin person. Vi är mer än vänner. Han är så varm, öppen och jordnära. Det är bara väldigt lätt att känna sig trygg med honom. Han gör mig glad, säger Minnah Karlsson.

Jay Smith bekräftar också att han har en relation med Minnah Karlsson.

– Ja, vi är mer än vänner. Något har hänt mellan oss och det kan jag inte ljuga om och vi pratar mer förtroligt än vad vanliga vänner gör, säger Jay Smith.

Det enda som stoppar kärlekslyckan är att Jay Smith redan har en flickvän.
”Hon vet att det hänt något”

– Jag har pratat med min flickvän och hon vet att det har hänt något mellan mig och Minnah men sedan har vi inte haft möjlighet att reda ut var vi står med varandra. Med all press och allt som händer runt omkring har det inte getts utrymme att sätta sig ner och ha en sådan diskussion, säger han.

Jay Smith menar att situationen både är problematisk och känslosam.

– Jag värdesätter min flickvän och önskar henne all lycka och tycker att det är jävligt jobbigt att det har blivit så här, säger han.

Minnah Karlsson tycker också att det känns jobbigt.

– Jag och Jay umgås mycket och intensivt. Saker händer, men det blir ju så fel när han har sällskap, säger hon.

Jay och Minnah har försökt smyga för de andra ”Idol”-deltagarna och låst in sig på hotellrummen för att prata. De senaste två veckorna har varit tuffa.

– Det är svårt att vara ifrån de man älskar där hemma och det är jättemycket press. Sedan befinner man sig där med en person man tycker extra mycket om som vet och förstår exakt vad man går igenom. Då kan det lätt bli så att det uppstår sådana saker, säger Jay Smith.
”Varm och smart”

Trots den problematiska situationen som de två finalisterna befinner sig i, kan Jay Smith inte låta bli att le när Minnah kommer på tal.

– Hon är varm och smart och tar mig inte på så stort allvar. I en värld där människor har börjat behandla en annorlunda än innan så gör hon fortfarande narr av min dialekt och sticker hål på min bubbla då och då när jag behöver det. Jag skulle kunna överösa henne med fantastiska ord men det känns inte helt rätt just nu, säger han.
”Förhöjer upplevelsen”

Minnahs och Jays relation kommer inte att påverka deras prestationer i finalen.

Men tävlingsinstinkten har falnat något.

– Vad som än händer så unnar vi varandra den vinsten, säger Jay Smith.

– Jag tycker att det är jätteskönt att det är just honom jag står emot. Det känns inte som någon jättekonkurrens. Vinner han blir jag jätteglad för hans skull. Jag ser inte det som en jätteförlust, säger Minnah Karlsson.

Är det inte en lustig slump att just ni två står mot varandra i finalen?

– Man kan bli lite fatalistisk. Om man är en person som läser tecken så hade man nog haft en overload på tecken. Det förhöjer faktiskt upplevelsen,

att man delar den med henne, säger Jay Smith.

The Lovely Bones

Livet är en gåva, som kan ryckas bort precis när som helst.
Ditt liv är vad du själv gör det till.
Var positiv och glad och trevlig så blir livet lite roligare!

Livet är så oförutsägbart att man måste ta hand om varje liten stund man har tillsammans!
Spela inga spel, säg vad du vill istället!
Säg att ni älskar varandra lite oftare.
Ställ upp för varandra lite oftare!
Låt inte jobbet gå före kärlek, vänner, barn eller det som du verkligen tycker är roligt!
(Visst man måste jobba, men låt inte jobbet bli prio 1)

Livet går så fort.
Snart sitter vi hemma med barn, barnbarn och hemtjänst :)

Den dagen livet lämnar dig, då hoppas jag att du känner dig nöjd.
"I wish you all a long and happy live"
- Susie Salmon, Flickan från Ovan

Tänkvärt om döden

Den senaste veckan har jag tänkt väldigt mycket på döden.
Vad händer när man dör?
Hur känns det i kroppen?
Vad tänker man precis innan? Hur hög är ångesten?
Ångesten lär ju vara enorm när man vet att "nu dör jag".
Vart tar man vägen?

Vart tar man vägen när man dör? Man kan ju inte bara försvinna i tomma intet.
Man MÅSTE ju ta vägen NÅGONSTANS!
Men VART?
Jag har tänkt så mycket på den frågan nu: Vart tar man vägen? Vart?
Och kommer man aldrig mer tillbaka?
Hur kan man bara vara borta för all framtid utan att komma tillbaka?

Om man väljer att ta sitt liv? Hur hög är ångesten då när man väl ska göra det? Och sekunderna innan man dör: Ångrar man sig då? Men inte kan göra någonting åt det och så dör man fast man inte vill egentligen?

Hur känns det i kroppen? Gör det så där ont som det kan göra ibland och det känns som man verkligen inte står ut mer och så: ja, så dör man?

Jag har tänkt väldigt mycket på döden.
Jag har även tänkt på att jag ska dö.
Det känns konstigt att JAG ska dö. Det finns liksom inte i min världsbild.
Att JAG, JAG ska dö, det finns liksom inte.
Min kropp kommer ge upp en dag. Hjärtat kommer sluta slå, jag kommer sluta andas och min själ kommer lämna min kropp.
Min kropp kommer svika mig en dag. MIN kropp.
Hur kommer jag känna mig när jag dör?
Kommer jag tänka att jag kunde gjort mer av mitt liv eller kommer jag vara nöjd?
Om jag skulle dö nu skulle jag absolut inte vara nöjd!
Jag är inte klar med mitt liv än.

Jag har inte ens börjat mitt liv än.
Jag är inte redo än.

Om jag ska vara ärlig så är jag livrädd för döden.
Jag har sjuklig dödsångest som jag måste ta itu med.
Just nu när jag skriver det här så slår hjärtat hårt i bröstkorgen på mig, det känns som någon sitter på bröstet så det blir svårt att andas, tårarna är nära.
Jag tycker döden är fruktansvärt jobbig och jag vill undvika den på alla sätt, men jag vet att det inte går och jag kommer inte ifrån det och det gör det så inni helvete jobbigt.

Oj vad långt och djupt det blev. Nu kommer jag vara utslagen i ett helt dygn.

Hej då

Happiness


Hemkommen från möte och huvudet snurrar med tankar.

På mötet kan man prata om vad som helst och inget är knäppt eller konstigt och inget är tabu.

Det är så hemskt att det är så många idag som mår så dåligt!
Varför är det så när vi egentligen har det bättre än någonsin?
Vi har mat på bordet varje dag, vi har tak över huvudet, vi har familj, vi har pengar, vi kan åka på resor, vi kan köpa grejer.
Varför mår vi bara sämre och sämre när vi bara får det bättre och bättre?
Kanske borde vi stanna upp för att inse att perfektion inte existerar?
Ju mer och mer vi jobbar för att bli 'perfekta' ju sämre mår vi.
Vi försöker alla vara så perfekta. Men man blir inte lycklig av att vara perfekt.
Man blir lycklig av att vara lycklig.
Lugn och tillfreds med livet och sig själv.
Det svåraste av allt.
Att bli tillfreds med sig själv.
Jag tror inte man kan bli lycklig förrän man är nöjd med sig själv.
När man vaknar upp den dagen och kan känna:
- "Gud vad underbart det är att vara mig! Gud, vad snygg jag är! Oh, gud vad mycket jag kan göra! Jag kan göra ALLT om jag vill. Det finns inget som stoppar mig!"
Då har man kommit en bra bit på vägen i alla fall eller vad säger ni;)
Lycka är inte något man får.
Lycka är något man får slita blod, svett och tårar för!
Livet är en resa som är till för att levas, man ska leva sitt liv precis som man vill.
Man ska känna när man är 99år och ligger på dödsbädden att man har gjort det bästa av sitt liv!
Man ska lämna jordelivet och känna att man är nöjd med det liv man levat och kanske döden inte är så hemsk trots allt?
Kanske väntar ett äventyr på andra sidan?
En sak vet jag i alla fall!
Jag ska börja kämpa för min lycka! Min egna lycka och ingen annans lycka!
Låter väl som ett bra nyårslöfte va?:)

Victoria Secret - What's her secret?

Godmorgon!
Om en timme är babe här! Oh gud vad jag längtar:D
Igår så spelade jag SIMS hela dagen med ett litet avbrott hemma hos farmor där vi fikade och jag städade lite åt henne:)
Goa lilla farmor!<3
Sen på kvällen tittade jag på Victoria Secret Fashion Show och blev lite deprimerad.
Hur kan kvinnor ha så perfekta kroppar?
Långa överkroppar (vilket jag tycker är såååå snyggt) långa, underbara slanka ben.



Visst det är inga fel på min kropp. Jag är normal. Men vem vill vara normal?
Jaja, det är väl bara att acceptera vad jag har fått o göra det bästa av saken eller hur?;)
Jag har en kropp som jag kan göra precis vad jag vill med och det är en underbar gåva det:)

Fast idag har jag ont i min högra vad:S Det gör jätteont när man sträcker ut benet:S Aj aj aj!
Ååh, snart kommer babe:D

Tänkvärt

Det är konstigt det här med livet tycker jag.
Vad går livet ut på? Vad strävar man emot?
Jag har ingen aning, faktiskt.
Vi kommer ju ändå vara borta någon gång och tillslut kommer inte ens minnet av oss finnas kvar.
Så vem blir vi och vilka är vi vid dagens slut?

Vi vill gärna se oss som goda människor som gör vårt bästa men gnager samvete när det är läggdags?
Vi är tyvärr inte så goda som vi skulle vilja att vi var. Ingen är. Ingen är perfekt.
Vi är människor och det är mänskligt att ha brister, det är till och med mänskligt att vara FULL av brister.
" Gud vad mycket jag har ätit idag"
"Fan att jag inte har tränat idag"
" Skit, att jag inte hann spendera tid med barnen idag igen"
" Skit, nu glömde jag den där rapporten på jobbet IGEN"

Och så tänker vi alla:
"....men imorgon ska jag fixa det!"

Jag funderar mycket på livet. Varför lever man? Varför finns JAG? Varför just jag? Hur kunde jag bli som jag blev?
Hur kunde just jag bli så klumpig? Hur kunde just jag få det så lätt i skolan och min bror inte?
Vem är jag egentligen?
Det är en fråga som jag frågar mig ofta: Vem är jag?

Jag vill gärna tro att jag är en god människa och alla runt omkring mig men ingen av oss är perfekta och så är det och så ska det förbli.

Vem är du?

Nyare inlägg
RSS 2.0