Tankar

 
 
Jaha. Nu är man igång med den där karusellen igen. Få se hur det går denna gång, har inte så mycket hopp till att det kommer bli något bra med det här. 
Jag har haft sömnproblem sedan januari 2012. Jag vet precis varför, det tog något år att fatta va det berodde på.
Men nu det senaste halvåret har händelsen kommit i fatt och mina känslor är uppåt väggarna.
Jag är så jävla trött på att vara trött så jag spyr på det. Jag är trött hela dagarna varje dag. Varje gång klockan ringer vill jag bara gråta - Jag vill inte gå upp, jag orkar inte. 
Just nu lever jag inte, jag bara överlever.
Jag är inte ens 25 år, jag ska ju vara i mitt esse nu!? Inte som en seg gammal tant!
Men med över två års sömnproblem så börjar orken tryta. Men det är otroligt vad människokroppen faktiskt kan klara av! Jag fattar inte att jag har klarat av att ha tre jobb under denna tid och nu plugg!
Min käke låser sig minst 1 gång om dan pga av stressen. Mina axlar sitter uppe vid öronen och klumpen i magen är så stor. Jag har en slags oro i kroppen jag inte kan förklara.
Jag vet inte ens varför jag är ledsen hälften av gångerna!
Det är som en känslostorm inombords och jag hoppas på att få bukt med mitt förflutna. 
Men jag vet inte, jag hoppas såklart att jag ska bearbeta och gå vidare och kunna sova gott om nätterna, för jag har inte gjort något fel.
Sen att det saker som händer vid sidan av detta gör ju inte saken bättre!
Ursch, det känns som en garnnysta av problem och jag vet inte vart jag ska börja nysta upp!
 
Längtar tills Christian kommer hit och vi ska ha en helg tillsammans. Ska bli mysigt! En helg i 'våran' stad Gävle är alltid uppskattad :)
Första kortet på mig och Christian (och Christer). Detta var den 24 maj 2013. Snart ett år sen <3
Självklart var vi i Gävle!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0